semanticdave.se

En webbplats under konstruktion

Hobbyastronomi

Jag har blivit mer eller mindre besatt av stjärnhimlen ända sedan jag skaffade Google Sky Map till mobilen. Jag blev så fascinerad av att Jupiter lyste så starkt och ett gammalt intresse väcktes till liv igen.

En lätt besvikelse av att inte kunna bevittna Jupiter-Venus-konjunktionen triggade ett teleskopköp. Det blev ett Skywatcher från Astrosweden. Med brännvidden 650mm och en 2x Barlowlins får jag till en maximal förstoring på 130x, vilket känns helt okej. Teleskopets max ligger på 260x.

I fredags fick jag första chansen att testa detta på riktigt då förutsättningarna var gynnsamma. För en gångs skull befann jag mig ute på landet med teleskop och molnfri himmel. Jag fick in en fin bild av den upplysta sidan av Venus, jag fick in en skarp bild av Mars och framförallt kunde jag se Saturnus och dess ringar. Ringarna var synliga redan vid 65x.

Eftersom jag fortfarande bor i en storstad ligger jag lågt med att beställa tillbehör, men för framtiden blir det förstås intressant att försöka få till 260x samt att använda lite olika filter för att kunna framhäva lite olika detaljer.

SemanticDave @ 2012-04-29 13:08:03 » Permalänk

hobbyastronomi teleskop skywatcher

Med stukad fot och träningsvärk i vaden

Lite drygt åtta månader efter operationen föll det sig naturligt att testa utomhusjogging. Efter att ha nått måttliga hastigheter av 10,6 km/h på löpband gav jag mig ut i kallare väder än vad jag hade räknat med.

Det gör ont att sätta ner foten och det är stelt i vaden och hälsenan. Det är som att jogga med stukad fot och ordentlig träningsvärk långt ner i vaden. Skönt ändå, för den smärtan är behaglig.

Men även om det gör ont och även om jag känner hur foten svullnar upp för varje gång den sätts ner i marken går det framåt. Igår var jag ute i över 25 minuter, imorgon siktar jag på lite längre tid och sträcka.

Problemet är att jag inte kan skjuta ifrån med vänsterfoten och att jag är sned i höfter och rygg. Efter torsdagens återbesök hos sjukgymnasten hoppas jag komma mer till rätta med de här problemen.

SemanticDave @ 2012-04-29 12:55:45 (uppdaterad 2012-04-29 12:58:08) » Permalänk

rehab avsliten hälsena

Inte så stillastående trots allt

Det har bara gått några dagar sedan jag bloggade sist och uttryckte vissa motivationsproblem på grund av att framstegen var så små. Kanske var det lite förhastat. Onsdagsträningen satte sig verkligen i foten och senan, men trots det körde jag ett pass både på fredagen och lördagen. Samma sak igen, fast mer av det utmanande. Två minuter mer löpning och två minuter mer crossramp, som den för hälsenan mer utmanande crosstrainern heter. Tror jag.

Så åtta minuter löpning och tio minuter crossramp. Första kilometern löpning, eller jogging i ärlighetens namn, gick på 7:30. Efter passet var känslan densamma som efter onsdagspasset och jag var inte säker på att jag skulle fixa ett pass dagen efter.

Men på lördagen vaknade jag upp med en helt annan känsla. Hälsenan kändes mer flexibel än tidigare och det var, trots viss träningsvärk i vaderna, än lättare att jogga dagen efter. På tio minuter hann jag 1.4 kilometer, och fick ner min första kilometer till 7:15.

Och för första gången sedan maj-juni förra året kändes det riktigt skönt att jogga.

SemanticDave @ 2012-04-02 21:34:12 » Permalänk

rehab avsliten hälsena

Motivation när framstegen är små

Hur håller man den vid liv? Drygt sju månader efter operationen går det verkligen långsamt framåt. För en vecka sedan började jag jogga försiktigt på löpbandet. I sex minuter ungefär och i 8 km/h som maxtempo och det var nog inte den vackraste synen. Det är svårt att jogga utan att halta. Det känns som rejäl träningsvärk i vaden, fast lite längre ner. Och det gör ont efteråt.

Vi har två typer av crosstrainer på gymmet. Den ena som kanske är lite mer klassisk låter benen röra sig i ellipser. Den går inte att låsa så man kan välja att använda den som stepup-maskin om man vill det, men personligen föredrar jag att sträcka ut så långt det går. Oftast vill jag sträcka ut mer än maskinen tillåter. Den andra låter benen röra sig linjärt. Man kan ställa in en lutning från en lätt uppförsbacke till en ganska så brant sådan. Det blir ungefär som att springa i uppförsbacke men med stöd för hälen hela tiden. Även med minsta lutningen stramar det i hälsenan och vaden.

Min plan är att öka både crosstrainer variant 2 och joggingen med två minuter åt gången. Totalt kör jag 40 minuters konditionsträning och det som blir över kör jag på den klassiska crosstrainern. Och så håller jag på så tills jag nått 40 minuters jogging, med minskning av crosstrainer variant 2 vid brytpunkten 20 minuter.

Jag jobbar också med tåhävningar sedan en tid tillbaka och testar även enbenståhävningar. Jag kan lyfta hälen någon centimeter från golvet ungefär 5-8 gånger. Det påminner mig om att det är långt kvar och framstegen är inte stora nu. Visserligen växer vadmuskeln med någon millimeter per vecka och visserligen klarar jag allt längre tid på löpbandet, men det känns också efteråt. Stelhet och smärta blir följden, men jag tror att det är en nödvändighet för att kunna fortsätta processen i rätt riktning.

Egentligen borde jag nog stämma av med min sjukgymnast nu. Jag har tänkt på det i flera dagar, men ibland blir det bara så svårt att plocka upp telefonen och ringa. Den dagen det känns som mest stelt är viljan att ringa starkare, men dagen efter känns allt bättre igen och då känns det inte lika viktigt.

Det viktigaste som jag fick med mig från senaste besöket var att försöka undvika långa uppehåll, och om jag tvingades till sådana se till att ta det lugnt när jag börjar träna igen. Kontinuiteten har dock varit bra, jag har under årets första tre månader kört tre pass i veckan.

SemanticDave @ 2012-03-30 11:38:56 » Permalänk

rehab avsliten hälsena

Tre veckor från löpning

Jag räknade på hur lång tid jag har kvar tills det är dags att börja träna löpning och inte bara jogga runt i åttor inomhus och om jag följer mitt egengjorda schema utan större komplikationer är jag uppe på bandet om tre veckor. Det skulle innebära att jag löptränar åtta månader efter rerupturen och det får vara godkänt tycker jag. Jag har ju trots allt instruerat sjukgymnasten att bromsa mig så jag inte får några idéer.

Totalt har jag varit uppe på crosstrainern åtta gånger och är nu uppe i 18 minuter utan större problem. Det gör lite ont i senan emellanåt, men inte under träningen utan efteråt. Antagligen tänjer jag lite på gränserna, men man får nog räkna med smärta i det här skedet. Man skulle kunna säga att bägge hälsenorna känns som de brukade göra innan skadan, och det är något jag hoppas slippa framöver.

Så balansbräda och tåhävningar kommer jag fortsätta med även när jag är helt återställd. Ännu så länge fattas det lite styrka och rörlighet, men tydligen tar det minst ett år för i varje fall det förstnämnda att återgå till normalt läge.

Det är alltså inte mycket att rapportera om utan jag skriver mest det här för att meddela att processen tar tid, men att man också gör framsteg hela tiden.

SemanticDave @ 2012-02-29 16:13:22 » Permalänk

rehab avsliten hälsena

SIDA 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16